Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbärgs kontrakt - Risebärga kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvar, omgiven av de trognaste bland systrarna.
Abbedissan uppbar inkomsten av klostergodset mot en årlig avgift
till kungen.
Kung Gustav nedsatte 1531 skatten till kronan från 100
till 60 mark. Man frågar sig varför klostret var så rikt
— det hade 1529 mellan 200 och 300 landbönder -—• trots
Västerås recess 1527. Jo,
adelsmännen hade, erinrar
Hamnström, endast rätt
att återbekomma sådana
gods, som deras förfäder
skänkt efter 1454.
Risebärga hade fått sina flesta
gods förut. Konungen
utnämnde förvaltare, som
skulle låta klosterfolket få
sitt redliga uppehälle och
hålla klostret vid makt
men för överskottet göra
konungen tjänst.
Förval-tarne betraktades sålunda
som konungens löntagare,
och då klostren begynt övergivas lades de flesta
klostergårdarne utan knot under kronan.
En vådeld ödelade klosterbyggnaderna helt och hållet
anno 1546.
Ännu 10 år efter branden irrade dock två nunnor, syster
Karin och syster Sisla (Cecilia), omkring i grushögarne
av den forna härligheten. Sitt underhåll fingo de av den
kunglige förvaltaren. Man kan något så när tänka sig vad
de hade att säga varandra om »den nya tiden».
Ännu återstående murar, likväl inskränkande sig till östra
gaveln, vittna i sin mån om klosterets forna storhet. I större
mängder torde kalksten ha ingått i byggnadsmaterialet
Fragment från Risebärga kloster.
Teckning av Hugo Lindberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
