Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbärgs kontrakt - Viby kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
Denna klocka är gjuten i konung Gustaf den I :s tid år 1529, då
Sven Månsson var kyrkoherde i Viby.
Hon omgöts i Stockholm 1813.
Den lilla klockan omgöts och tillökades 1748 av P.
Pe-træus.
1736 lagades, rappades och vitlimmades kyrkans valv.
Det är troligt, att dessa varit i gotik; men under den stora
restaurationen 1763—1772, då kyrkan alldeles omändrades
och mycket tillökades samt då även tornet byggdes,
nedre-vos dessa pelare, och i stället för de götiska valven fick
kyrkan — brädtak.
Det var då kyrkan i stort sett fick sitt nuvarande
utseende : långhus, tunnvalv och rak koravslutning, sakristia, torn
och vapenhus. Sakristian uppfördes 1767. Förut fanns
ingen sådan.
Vid denna genomgripande restauration revs också
orgelverket. Dess ålder är obekant, men 1768 var orgeln så
ålderdomsskröplig, att den måste repareras. Så blir kyrkan
utan orgel verk i 40 år. 1804 inköptes ett gammalt sådant
för 800 riksdaler riksmynt. Det såldes 1878 för 160 kr., då
ny orgel insattes.
Altarprydnaden är från 1664. Den är i tre avdelningar,
varav den nedersta i fråga om bildval är olik dylika.
Denna är avdelad i tre fält: Evas skapelse, nattvarden och
kunskapens träd med ormen och den lockande Eva. I
målningen ovanför ha vi gravläggningen och himlafärden. I
fält häromkring ha vi de 12 apostlarne.
På altaret stå ett par ståtliga kandelabrar av silver,
skänkta av fröken Sofia Elisabet Lagerhjelm, som f. ö. var en
stor donator till Viby. Hon skänkte nämligen 1817 till
kyrkan allt sitt guld, varav skulle tillverkas en patén (ett
oblatfat) och allt sitt silver, varav dessa kandelabrar
tillverkades. De skulle enligt hennes testamente efter hennes död
nedsmältas för nyss sagda ändamål och förses med hennes
initialier, S. E. L., och dödsår. Detta blev, vittna gåvorna,
1829. Hon fäste vid gåvan endast ett förbehåll: att vita
vaxljus skulle brinna i kandelabrarne varje julhögtid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
