Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glanshammars kontrakt - Kils kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
Detta är folkförklaringen till Sankt Olovsbilden i kyrkan.
Men Djurklou har ännu ett tillägg till sägnen:
Jätten hade lovat Sankt Olov såsom leksak åt sin son.
När nu jättesan — jättens maka — förgäves väntat den utlovade
leksaken åt sonen och fick höra talas om makens död, blev hon
alldeles ursinnig. Hon tog stora stenar och, med användandet av sitt
strykband som slunga, slungade hon dem mot kyrkan. Men allesamman
föllo ner söder om det nya templet, i Vallby backe.
Det är dock först efter 1779, som Kils kyrka i stort sett
får det utseende och den inre anordning, som den nu har.
Den i förfall råkade byggnaden undergick under ledning
av den nitiske pastorsadjunkten G. Tiselius en grundlig
reparation och förändring. Hans planritning och bild av
kyrkans exteriör ger kyrkans arkitekturhistoria från
medeltiden. Kyrkan utgjordes av ett latinskt kors med absider
även på korsarmarne.
Tornet uppfördes samtidigt. Dock orkade den av
bygget betungade församlingen icke med tornspiran, varom
mera här nedan.
På tornväggen finns en platta med följande inskrift:
COMMENDEUREN
friherre
JOH. A. B. HAMILTON
länets höfding
nedlade 1779
härunder tidevarfvets minne.
operie tiselius
præfuit ph. mag.
V. D. M.
Det är ett minne av kyrkans invigning efter
restaureringen. Handlingar rörande restaureringen, mynt, o. dyl.
lades då i en kopparlåda, som inmurades. Tiselius är den
nyssnämnde ledaren av arbetet.
Ur konsthistorisk synpunkt blev kyrkan vandaliserad.
Hon förändrades till oigenkännlighet, men utrymmet
tillgodosågs.
Herdaminnet berättar härom:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
