- Project Runeberg -  Närkes kyrkor i ord och bild /
522

(1928) [MARC] Author: J. L. Saxon - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glanshammars kontrakt - Lillkyrka kyrka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

522

ordnade genom gåvor av frih. S. v. Stedingk och fröken
Jacquette Gyllenhaal.

Samtidigt skänkte kyrkoherde L. F. Barvanders döttrar
nummertavlor och altarpallar samt läto restaurera
mässhaken. Handlande U. R. Damm och flere av församlingens
fruar gåvo ny altardyna med broderi, sammetsbeklädnad å
predikstolens överkant och läspulpet samt läto restaurera
två altarstakar.

På väggarne i långhuset trona den leijonhufvudska
släktens redan nämnda huvudvapen, samt anvapen. Om
såda-nas bruk berättar den sörmländske hembygdsforskaren Ivar
Xilsson:

Dessa erinra oss om den ståt som utvecklades vid adelsherrarnas
jordafärder. En del av de ståtligaste processionerna ha bevarats
till vår tid genom kopparstick.

Om vi något närmare studera dessa vapensköldar finna vi huru
bruket, som vi kunna följa från 1570-talet in på 1700-talet, i
enstaka fall till dess senare hälft, tiderna igenom utvecklats ifrån de
enklaste till de mest pompösa former.

Seden, att främst i likprocessionen bära en del föremål som stått
i nära sammanhang med den döde adelsmannens verksamhet,
upprann ur den uråldriga seden att låta den dödes rustning och vapen
följa i graven. Så kommo dessa i vissa fall att bäras i processionen
och placeras i gravkammaren, varpå vi ha glänsande prov i
furstegravarna i Strängnäs domkyrka. Jämsides med denna sed och seden
att i kyrkorna uppsätta s. k. åminnelsevapen som paraleller till de
ofta bortskymda gravstenarna på kyrkornas golv, tillkomma fanorna i
processionerna. Dessa fanor och begravningsvapen med den dödes
vapen kunna anses vara enahanda tecken. Då dessa dock oftast buros
samtidigt, vill det synas som om begravningsvapnen leda sitt
ursprung från någon annan sed som stått i samband med begravningen.
En fullständig serie dylika begravningsvapen innehöll 17 stycken,
nämligen huvudvapnet, alltså det förnämsta vapnet, som innehöll
det märke som burits av den avlidne (bruksvapnet), samt 8 vapen
representerande fäderne- och 8 representerande möderneanorna, vilka
samtliga buros på stänger.

Kyrkans avfärgning ger på en gång något intimt, varmt
och rent. Väggfrisen är diskret och vacker, takmålningen
likaledes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:08:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/narkyrk/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free