Om någon verkelig nytta genom Skrålådor skulle vinnas, vore det at
använda dessa medel til sådane inrättningar, som kunde gifva Slöjderne
mera lif och fullkomlighet, och följakteligen snörrätt äro stridande
mot sjelfva Skråernes afsigt. Man borde, til exempel, anslå desse
penningar til stöd och upmuntran för fattige men idoge Mästersökande,
til förskotter åt nybegynnande idkare, til premier för nya uptäkter i
slöjderne, verktygens förbättring, arbetsmethodens förkortande, m
m. Men sådant alt vore at arbeta mot egit interesse; det vore ej klokt
at förmoda eller billigt at begära det. Om Skrålådorne nu för tiden
medföra någon nytta, är den tilfällig och föga synlig. Men den skada
de göra är viss, beständig, och visar sig alla dagar för den
upmärksammes öga. 1:o är det just genom dessa Cassor, som Skråmästarne
sättas i belägenhet, at kunna anställa, utföra och kanhända stundom
vinna de obilliga rättegångar, som af alla anförde, i SkråOrdningen
gifne anledningar, Mästersökande påföras. 2:o Är det sannolikt genom
samma medel, som de kommit til väga, at i så långliga tider bibehålla
sine en gång tilskansade monopolier; i förakt af de lidandes dageliga
klagan, och i trotts af uplyste Ämbetsmäns nit. 3:o Medföra de en
omedelbarlig skada genom de årlige och tilfällige afgifter, hvilka
större eller mindre, altid äro tryckande för fattige Arbetare. 4:o
Förorsaka de mycken onyttig tidsspillan genom sammanträden och
öfverläggningar angående förvaltningen, hvarvid ej sällan gifves
anledning til kif och partier. 5:o Äro de skadelige för Samhället i
gemen, genom de betydelige Capitaler, som dragas ur allmänna
rörelsen. Ty fastän väl en del sättes ut til förräntning, är dock
säkert, at större eller mindre summor altid blifva liggande ofruktbare
i Cassan; så mycket mer, som Gesällerne hafva sina egna Lådor, och man
i somliga utaf dem skal til mera säkerhet hafva det förderfveliga
bruket, at förvandla penningarne uti silfver.
