Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Också en debut av Sophie Elkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCKSÅ EN DEBUT.
59
vår tidning, ej heller de tvister det föranledde, då
den ena såväl som den andra ville läsa den först,
då den kom, jag tror den tredje i hvarje månad.
Prenumerationen var skedd i min brors namn,
hvilket ju borde gifvit honom en oerhörd fördel.
Men det gjorde det inte. Vår mor brukade säga:
»den snällaste ger efter», och jag brukade svara:
»jag är inte den snällaste», som jag heller inte var.
Därför gaf jag heller inte efter, utom för mycket
handgripliga skäl, och fick alltid läsa Linnea först.
Sannerligen, onkel Adams Linnea innehöll allt
som kunde fröjda barnasinnet. Där fanns sagor
och berättelser, där fanns gissgåtor, rebus och
logo-gryfer af onkel Adam själf och andra stora
människor, men där fanns också berättelser, vers,
logo-gryfer och Charader, skrifna af barnen själfva och
inskickade till onkel Adam, som tryckte dem i Linnea,
då han fann, att de voro bra. Man skickade
till onkel Adam, adress Linköping, och man fick
svar i Linnéas breflåda.
Jag började se vägen klar till fru Lenngrens
rykte och ära. Onkel Adam skulle bli min Kellgren.
Först grubblade jag öfver, hvilken af de
samlade dikterna som skulle sändas. Jag kunde ej
rådgöra med någon, ty dessa mina storhetsplaner voro
en hemlighet äfven för min allra bästa vän.
Till sist beslöt jag att skrifva ett nytt poem,
enkom för Linnea.
Jag minns, hur jag satt i vår barnkammare,
ett gårdsrum på vinden, framför min pulpet,
öfverströdd af »manuskript». Jag såg ut genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
