Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hur min första diktbok kom till av A. U. Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
A. U. BÅÅTH.
jag ju dessutom godt tillfälle att blicka något djupare
in i folklynnet med all dess egendomliga, skiftande
frodighet; och därtill uppfriskades härigenom
intrycken och minnena från mina tidigare år, då jag
som prästens son lefde hvardagslif bland allmogen
i Skytts härad. Så sågo de första skånska dikterna
dagen: »Spelmannen», »Gammal tid och ny»,
»Hvilan», »Vinterstämning», »Siesta» o. a.
Efter en vistelse på det vackra Trufve vid
Kinneviken sommaren 1877 skref jag den lilla cykeln:
»Vid Vänern».
Då jag våren 1879 lämnat lärareverksamheten
vid Hvilan, företog jag under några majdagar en
afskedsridt i den vana Ringsjötrakten. De skånska
naturintrycken styrktes därunder ännu mer; och på
hästryggen föddes poemet »Skåne», uppläst kort
därefter på en nationsfest i Lund.
Det ena versmotivet efter det andra, allt ur
verkligheten omkring mig, började nu inställa sig
och liksom fordra behandling.
Medan jag på försommaren gästade mina fränder
på Tärna i Västmanland och bodde, kärligt
omhuldad, i en ljus väfsal i den gamla rödmålade
komministergården — en gång Benjamin Höijers
fädernehem — nedskrefvos där åtskilliga kväden,
bl. a. de »Från gatan», hvartill stoff och stämning
erhållits under den tid, då jag, ledig från min
landtliga lärarbefattning, legat som Oehlenschläger —
Tegnérsk stipendiat i Köpenhamn. Kontrasten
mellan de mörka hufvudstadsmotiven och den solklara
omgifningen ikring mig verkade eggande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
