Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En ungdomsvän av Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN UNGDOMSVÄN.
117
på hans palett till minne af en glad tid som
varit.
Han har lärt sig afsky konstnärskap på lediga
stunder. Och först vid denna tidpunkt i hans lif
börjar jag i denne unge man igenkänna mig själf.
Det var under en tid af stiltje i den svenska
litteraturen, jag börjat skrifva. Där fanns så föga
lif och fart, där var ingen täflan, man sporrades ej
att anstränga sina krafter, att fordra af sig själf
det mesta möjliga, och denna saknad af konkurrens
var säkert en bidragande orsak till att jag under
denna första tid ej tog saken på allvar.
Nu var 80-talet inne, stillaståendets skede var
förbi, svensk litteratur och konst lefde upp och
tog fart, en ny dag var kommen. Det var en tid
af ungdomlig, stormande, kamplysten hänförelse, af
tro på att man hade något, som var striden vardt,
att draga blankt för, och af tro på att ung kraft
och god vilja skulle föra till seger.
Denna genombrottets tid utmärkes af en
energisk och medveten sträfvan att flytta lifvet in i
konst och diktning. Målarne gingo naturen inpå
lifvet, deras uppgift var tillsvidare att lära sig afbilda
yttervärlden, lära sig se hvad där fanns, söka fram
skönhet och karaktär i naturen och tillvaron utai>
att omdikta, försköna. Detta var äfven författarnes
mål, men för en hel del af dem gällde det på samma
gång att göra nytta, att upplysa, tvinga folk att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>