Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SAGA OM EN SAGA.
141
honom en gång, då hon var en gammal, grånad dam,
och han en gammal, gift man. I skräprummen lågo
stora högar med dokumentbuntar, hvilka innehöllo
köpekontrakt och arrendeaftal, som voro
undertecknade af den mäktiga frun, som en gång hade
härskat öfver sju bruk, hvilka hon hade ärft af sin
älskare. Kom man till kyrkan, såg man där i ett
litet dammigt skåp under läktaren kistan, som var
fylld med otrosskrifter och ej skulle få öppnas
förrän vid det nya århundradets början, och ej långt
borta fanns den älfven, på hvars botten hvilade en
massa helgonbilder, som ej hade fått lof att stå kvar
på den predikstol och läktare, som de en gång hade
prydt.
Däraf att så många sägner omsväfvade gården,
kom det sig väl till sist, att ett af de barn, som
växte upp där, fick lust att bli en berättare. Det
var ingen af gossarne, de voro ej mycket hemma,
lågo borta vid sina skolor nästan hela året, så att
sagan ej fick så stor makt med dem, utan det var
en af flickorna, en, som var sjuklig, så att hon ej
fick lof att leka och springa så mycket som andra
barn, utan hade sin bästa glädje af att genom
läsning och berättelser få reda på allt stort och
märkligt, som hade händt i världen.
Nu var det emellertid alls ej så, alt den unga
flickan genast från början hade för afsikt att skrifva
om de sägner och historier, som omgåfvo henne.
Hon hade inte den aflägsnaste tanke på att det kunde
bli en bok af dessa äfventyr, som hon hört förtäljas
så ofta, att de syntes henne vara det alldagligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
