Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SAGA OM EN SAGA.
145
gande människa. Denne man förde glädje och
munterhet med sig, hvart han kom. Han kunde sjunga,
han komponerade musik, han improviserade vers.
Spelade han upp till dans, så dansade ej blott
ungdomen, utan gubbar och gummor, hög och låg, och
höll han tal, så måste man skratta eller gråta, allt
som han ville det. Om han drack sig full, så kunde
han spela och tala bättre, än då han var nykter,
och då han blef förälskad i en kvinna, var det henne
omöjligt att motstå honom. Om han gjorde
dumheter, förlät man honom; om han någon gång var
bedröfvad, ville man göra hvad som helst för alt
åter se honom glad. Men stor framgång i världen
hade han ej haft trots sin rika begåfning. Sin mesta
tid hade han lefvat på värmlandsbruken som
informator. Till sist hade han tagit prästexamen. Det
var det högsta han hade nått upp till.
Efter detta samtal kunde hon se sagans hjälte
för sig bättre än förr, och därmed kom det en smula
lif och rörelse i den. En vacker dag fick hjälten
till och med namn och blef kallad Gösta Berling.
Hvarifrån han fick detta namn visste hon aldrig.
Det var, som hade han gifvit det åt sig själf.
En annan gång vistades hon i hemmet under ett
jullof. En afton reste man bort på julkalas en lång
väg under svårt yrväder. Det blef en långvarigare
färd, än någon kunnat tro. Hästen arbetade sig fram i
gående. Under flera timmar satt hon då i yrvädret
och tänkte på sagan. Då de ändtligen kommo fram,
hade hon tänkt ut sitt första kapitel. Det var det,
som handlade om julnatten i smedjan.
När vi bär jack. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
