Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom allt, över allt flyter en ström av
sil-verklart vatten. Det är Livets vatten. Genom
vartenda armt människohjärta flyter strömmen.
Det är en god tröst. Men vi förhåller oss så
olika mot vattnet, som rinner genom oss. Vi
lämnar så olika omgivning åt det. Somliga höljer
det i mörker. Somliga låter det grannaste solljus
lysa på det och blommor spegla sig där.
För några flyter livs flödet djupt nere, väl
undanskymt, man hör bara ett brus, sövande,
avlägset. Och det finns sådana som gömma
källflödet så djupt nere, att knappast ett svall når
upp till dem; de lyssna och höra knappast
bruset. Men det finns andra, där vattnet brusar
nära ytan, så nära, att man tycker det när som
helst kunde brista fram. Men ändå brister det
inte, det ligger ett hårt lager som skiljer —
från solen. Brusar, porlar, och de lyssna, de
längta: nu brister höljet, nu kan det inte vara
längre. Men det är fel, höljet ligger lika hårt,
vattnet brusar lika tungt, hjärtat lyssnar lika
längtande.
Det finns så många andra omgivningar som
människorna skapa om sitt livs flöde. För några
flyter strömmen genom öken — kanske då och
då en dadelpalm bryter av och minskar
enformigheten. För några rinner strömmen genom
klipplandskap, hårda klippor med glatta väggar
och knappast någon mossa. Svarta dystra klip-
8. — N o t lin d9 Skapande liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
