Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det också sådana gestalter; deras ansikten lysa.
På allt darrar skenet, på ekarnas kronor och
på marmorhällarna därunder.
Långa timmar har jag levt i den världen. Jag
har inte varit rädd varken för Styx eller Lethe.
Jag har badat min panna med bägges vatten, av
bägge har jag druckit, och jag har smyckat min
panna med eklövskransar som jag plockat och
bundit vid Lethes marmorhällar. Det är så svalt
att luta huvudet mot marmor.
Och vid Lethe har jag också drömt. Tänk
att ligga i en sådan hägnad omgivning med allt
detta underliga susande i luften, med detta ljus
som kommer från drömgestalter och så slumra
in där!
Det har kommit gestalter till mig. De ha lutat
sig över mig och funnit mig vara en kamrat.
De ha viskat låga vackra visor i mitt öra, och
ibland har jag tyckt mig känna nejlikdoft från
deras kläder.
Och särskilt är det en gestalt, som ofta
vinkat mig, som jag ofta återsett.
Jag tror det var i samband med mitt
uppvaknande till mera medvetet observerande liv,
jag tror att det var då, som jag först drömde
om Despina. Aldrig har jag väl någonsin
riktigt ur djupen sörjt, jag har alltid varit lycklig
med att vara glad; men ändå kom hon till mig
med sorgen. Det är underligt. Det är ju bara
9. — N or lind, Skapande liv.
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
