Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Veltro”, världsmonarken. Det frågas då, ha vi
utsikter till att verkligen snart komma till ett
mera balanserat tillstånd? Metoden hur det
skall kunna ske må vi lämna ur räkningen, men
historien ger oss en fingerpekning som vi böra
taga vara på.
Världsherradöme kan man tala om, när från
ett maktcentrum inflytelser utgå, som
genomsyra ”hela världen”, d. v. s. hela kulturvärlden.
Två gånger förut har ett dylikt herradöme
förverkligats eller varit förverkligandet nära.
Första gången, då den främre-asiatiska
kulturvärlden sammanslöts kring Babylon som brännpunkt
och babyloniskan var det gemensamma
handels-och kulturspråket. Andra gången, då Rom var
medelpunkten och ”hela världen” graviterade
mot Medelhavet.
För var gång brännpunkten förflyttats, har
horisonten utvidgats. Och nu? Våga vi fortsätta?
Tredje gången —?
Horisonten är större nu, den omfattar
verkligen ”hela världen”. Och giv nu akt, om det ej
är en lag att spåra!
Kulturens vagga måste ligga där omgivningen
tvang fram ett utvecklande av tanke och vilja.
En natur alltså, som måste bekämpas men som
samtidigt gav riklig lön åt varje möda, som
ned-lades. Bästa förutsättningen var att finna i de
flodoaser, som ligga inbäddade i Gamla världens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
