- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / [Samling 1] /
6

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studenter och arbetare i språklig belysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Om det är något ord, som vid en granskning af
dess ursprungliga betydelse kraftigt inskärper, att flit
är en arbetares första dygd, så är detta ord för visso
just yrkesidkare. Det är sammansatt af yrke, som
icke blott från början betyder »verksamhet», utan
äfven är nära besläktadt med ordet verk, och idka,
som äldst betydt »vara idog». Utöfvas denna idoga
verksamhet i större skala, så får arbetsförmannen det
gentila namnet fabrikör, egentligen »den som äger
en fabrik», ett ord som kommer från latinet, där det
betyder »verkstad». Bedrifves åter rörelsen i mindre
skala, så talar man om en handtverkare, en benämning
som beror på den gamla fördomsfulla indelningen
af arbetarna i »handens» och »hufvudets». Men
lika visst som en handtverkare, därest han skall bringa
det någonvart, icke får sakna hufvud, hvilket skall
styra hans hands verk, lika litet kan flertalet af
studiernas män umbära handen i en tid, som man stundom
får höra icke utan skäl benämnas skrifvaredömets.
Också har man väl hört talas om studeradt folk, som
»lefver af sin penna», men någon som lefver af sitt
hufvud — om än så godt — har man icke försport.

Handtverken och yrkena äro legio — eller
åtminstone många. Vi kunna här endast skärskåda
benämningarna på en del sådana, men märka lätt, att de
flesta ändas på -are. Denna ändelse är så
karakteristisk för våra yrkesnamn, att man rent af kan
anse den numera betyda »yrkesmässig utöfvare» af
någon sysselsättning; detta i motsättning till ordslutet
-ande, som betecknar en som tillfälligtvis har den
ifrågavarande sysselsättningen. Därför är en åkare en
yrkesman, men en åkande kan litet hvar af oss råka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free