- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / [Samling 1] /
12

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studenter och arbetare i språklig belysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Slipa åter har en gång varit »låta släpa, glida»
(nämligen på slipstenen, brynstenen o. d.).

Bagaren är — språkligt sedt — ganska lätt
genomskådad trots sitt påhitt att mjuka upp k-ljudet i
sitt gamla namn bakare af baka. Detta ord betyder
från början »rosta, grädda, steka», en betydelse, som
ännu möter oss i uttrycket »baka sig framför
eldbrasan». Det k, som den svenska bagaren under
tidernas lopp vanskött, återfinna vi hos hans tyska namne,
hvars titel hos oss liksom i hemlandet ofta begagnas
som släktnamn: Becker. Ett dylikt tyskt yrkesnamn
är äfven vårt släktnamn Müller eller Möller, som är
detsamma som vårt svenska mjölnare, hvilket
kommer icke af mjöl, utan af ett gammalt i södra Sverge
ännu ofta brukadt ord för kvarn (mylna, mölla) och
sålunda en gång betydt »den som har kvarn».

Om de båda sista orden för ovanlighetens skull
icke voro lånade från tyskan, så är detta däremot
återigen fallet med garfvare »(skinn)beredare» af
garfva, ursprungligen »göra färdig». Ordets
fullständiga svenska motsvarighet ha vi sålunda uti det ofvan
i annat sammanhang omnämda bibliska uttrycket
görare, hvilket väl kan ge oss anledning önska, det vi
alla vore inför Vår Herre icke blott småländingar,
utan äfven garfvare.

En särskild grupp af ord på -are bildas af dem
-slagare, samtliga komna från tyskan och
betecknande »en som slår» någonting. De flesta äro för
resten själfklara såsom hofslagare, plåtslagare m. fl.,
och äfven repslagaren blir oss icke längre gåtfull,
om vi erinra oss uttryck sådana som »slå en knut,
en ögla» o. dyl. Bleckslagarens gamla namn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free