- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / [Samling 1] /
26

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornnordisk religion, mytologi och teologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Första steget till mytbildning är naturkrafternas
personifikation eller åtminstone deras lefvande-görande.
Redan den gamle greken Xenophanes yttrade ju, att,
om oxarna kunde föreställa sig gudar, så skulle de
tänka sig dem i oxars skepnad. I öfverensstämmelse
härmed tänker sig människan, hunnen till den
mytologiska ståndpunkten, den makt, hon egnar gudomlig
vördnad, iklädd mänsklig eller åtminstone djurisk
gestalt. Valet af de attribut, med hvilka man sedan i
detalj utsmyckar den enskilda gudomligheten, beror
på och bestämmes af de allmänna lagarna för
diktarens fantasiverksamhet öfverhufvud. Det är ett
ödesdigert missgrepp, till hvilket dock en mängd
mytologiska forskare af rang gjort och fortfarande göra sig
skyldiga, det att bakom hvart och ett af gudens
attribut söka en speciell naturgrund: att tillskrifva
samtliga de för honom i den utbildade myten
karakteristiska dragen en dylik »betydelse»; att t. ex., sedan
man gjort den skäligen enkla upptäckten, att Tor är
en personifikation af åskdundret, uppställa — för nöjet
att få besvara dem — frågorna: hvad »betyda» då
hans vagn, hans bockar, hans handskar, hans bälte,
hans hustru, hans tjänare, hans tjänarinna och allt
öfrigt, som honom tillhörer? — att med ett ord
förvandla gudagestalten — till hufvud och lemmar, i ord
och gärningar, från det största till det minsta — till
en sorts allegori. Fastmera är det enkla
sakförhållandet det, att, sedan naturfenomenets hufvuddrag erhållit
en antropomorfistisk omklädnad eller så att säga tagit
mandom, denna i sin tur befruktar den mänskliga
fantasien och låter denna, lydande sin natur,
frambringa — generation efter generation allt fullkomligare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free