Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk folketymologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af association med oförskräckt och oförfärad. Likaså
då Värmlandsbonden skall berätta, att han i
hufvudstaden stått i kö för att se konungens lit de parade
(som i hans språk heter likparad), så säger han, att
han stått i likö, emedan han tar för gifvet, att
köbildning endast vid dylika tillfällen förekommer.
Hvad resultatet af den folketymologiska
associationen beträffar, så kan detta vara af högst olika slag,
bestå i en större eller mindre eller ingen förändring
af ordens form eller betydelse eller bådadera. Det
minst våldsamma slaget af folketymologi är således
det fall, då ett ord förblir både till form och
betydelse oförändradt och blott inträder i en ny
idéassociation. Jag vill anföra några exempel härpå från
vårt riksspråk. Flädermus associera vi nu med fläder,
men ordet är lånadt från medelhögtyskan, där det
sammanhänger med verbet vledern fladdra.
Följeslagare är egentligen följes-lagare (äldre -lage), d, v. s.
en som »lägger följe» med en annan; nu associeras
det med slå, slag och har till och med gifvit upphof till frasen »slå följe» med någon. Falka på
någonting kommer ej af falk utan af fal (»falka tinga
på det faalt är» heter det ock i Spegels glossar). Vid
trampolin tänka vi väl alla på trampa, men ordet
är lånadt från t. trampoline och detta från ital. tremplino; att detta sistnämda ord visserligen på långa
omvägar sammanhänger med vårt trampa, är en
intressant tillfällighet, som ej gör vår uppfattning mindre
folketymologisk. Vid uttrycket »lätt på tråden, tänka
vi på tråd »snöre» i stället för på tråda trampa (jfr
»lätt på foten») och vid »morgonstund har guld i
mund» erinra vi oss väl ordet mun, men icke det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>