- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / [Samling 1] /
42

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk folketymologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gamla mund »hand». Att inventarier associeras med
in framgår af den hos gemene man förekommande
sammanställningen »ut- och inventarier». Att fotogen
af mången halfbildad bringas i förbindelse med sken,
lider väl intet tvifvel.

Men äfven om ordet sålunda bibehåller sin form
fullkomligt oförändrad, kan det i följd af den nya
associationen komma att icke obetydligt ändra sin
betydelse. Om också riksspråket icke kan prestera så
eklatanta exempel härpå som våra dialekter, hvilka
tala om att bogsera buga, inventera invänta, laxera
(ett bref) lacka igen, fantisera stryka omkring som
en fante (tiggare), distilleradt (utseende) distingeradt,
kalkyler (som gå en öfver ryggen) kalla kårar,
ornament ordning, traktat traktering, provins vinst, aktiv
aktsam, följetång åtföljande skara, professorisk
provisorisk, vidimera vidgas, harmonisk harmsen,
fundament fundering, geni person som man känner sig
generad för, o. d. — så bjuder det dock på rätt
märkliga hithörande fall. Ordet prestaf, lånadt från
slaviska språk, där det betyder »uppsyningsman», hade
i äldre svenska betydelsen »marskalk vid en
begrafning», men är nu vanligen namn på den staf,
marskalken bär. Resenär, en gammal omstöpning af t.
reisige, betydde förr »ryttare», liksom det tyska ordet
gör; nu har det fått betydelsen resande. Vid
uttrycket »på tro och lofven» tänka vi nu på lofva, men
frasen är ett lån från plattyskans »uppe truwe unde
love(n)», där love(n) betyder »tro» (t. glauben). Gutår
är en gammal biform till godt år, men har för
längesedan blifvit liktydigt med »skål!» och erinrar oss
mer om uttrycket »ta sig en tår på tand» än om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free