- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / [Samling 1] /
43

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk folketymologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nyårshälsningen »godt nytt år». Folkslaget tunguser
har fått ett troligen oförtjänt rykte för melankoli och
nykterhet, emedan namnet råkar associera sig med
tung och tungsint. Frasen »ser man på bara!» hette
förr »se man på!», och det däri ingående man var
lån från plattyskan och betydde »bara»; sedan man
börjat uppfatta man som substantiv, ändrades
imperativen se till presens ser, och bara tillades för att
uttrycka detsamma, som man fordom gjort. Det
vildaste språnget har väl utförts af ordet pigäsch, som
från att ursprungligen hafva betydt »lifrock med snören»
(t. pikesche) nu vanligen får tjänstgöra som en
vulgär benämning på en piga.

En verklig förändring af ordets form föreligger
ej häller i de fall, där folketymologien ledt till en
ändring af skrifningen utan någon ändring af uttalet.
Dessa fall äro alldeles likställda med de redan
behandlade, blott att den förändrade stafningen utgör
ett påtagligt bevis för, att den association, jag
antager, verkligen ägt rum. Af exempel må från
riksspråket anföras. Ungkarl kommer ej af karl, utan
hette fordom ungkar och var en ombildning af det
plattyska junker, som vi vid annan tid lånat ännu en
gång och då i oförändrad form. I frasen »tusen sinom
tusen» stafva vi sinom med ett n likaväl som i
uttrycket »i sinom tid», ehuru det i förra fallet kommer
af det gamla ordet sinn (med två n) »gång», »resa»,
som äfven förekommer i någonsin. Handtera stafvas ju vanligen med d, som om det komme af hand,
då det dock är lån från det plattyska hantiren »sköta»,
»ombesörja», hvilket i sin tur är lån från franskans
hanter. Osjäligt djur får man ej sällan se, ehuru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free