Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om skrift i allmänhet och svensk skrift i synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med minsta möjliga besvär för dig själf — så, att du
begripes — med minsta möjliga besvär för den läsande.
5. Skriften söker stundom antyda
betydelseskillnad, när sådan förefinnes mellan tvenne ord eller
uttryck med alldeles samma uttal. Detta antydande
sker på flera olika sätt: dels genom att använda
»stor» i stället för »liten» bokstaf, t. ex. I = ni,
men i = uti; dels genom anbringande af tomrum,
t. ex. »kryp in här», men »ett trefligt krypin»; dels
genom att låta ett eller flera ljud återgifvas genom
annan bokstaf än den för dem vanliga, t. ex. och =
samt, men ock = äfven; (mäster)verk, men
(hufvud)värk; (järn)bleck, men (skrif)bläck; (knifs)egg, men
(höns)ägg; (ämbets)pligt, men (kyrko)plikt; Almquist
och Almqvist jämte Almkvist o. s. v. Detta kallas
att tillämpa ordskillnadsgrundsatsen eller den
ideografiska stafningsgrundsatsen. I sin allmänhet
är denna fullkomligt oantaglig. Den är nämligen
först och främst alldeles omöjlig att med någon sorts
följdriktighet genomföra, enär antalet af s. k.
homonymer, d. v. s. ord med samma uttal, men med olika
betydelse är så öfverväldigande stort, att skulle alla
dessa i skrift åtskiljas — något som förvisso kunde
hafva sina stora fördelar — så vore det
ändamålsenligast att söka uppfinna ett nytt slags skrift (ren
begreppsskrift, se sid. 82 ofvan), som i likhet med den
matematiska betecknade alla ord med samma
betydelse (t. ex. två och tvenne, noll och intet) på samma
sätt (t. ex. 2 och 0), alla ord med liknande betydelse
(t. ex. tio och hundra, man och kvinna) på liknande
sätt (t. ex. 10 och 100, ♂ och ♀) samt slutligen alla ord
med alldeles olikartad betydelse (t. ex. »en ung flicka»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
