- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / [Samling 1] /
99

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om skrift i allmänhet och svensk skrift i synnerhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och »flicka ett par skor») på ett fullkomligt olika
sätt (t. ex. girl och patch, såsom engelsmännen skrifva
dessa ord). Sådan som vår skrift nu är beskaffad,
är ordskillnadsgrundsatsens tillämpande en ny klut
satt på ett gammalt kläde och leder snarare till det
helas sönderslitande än till dess förbättrande. Därtill
kommer, att ett sådant lappande är ytterst besvärligt,
utan att annat än i vissa undantagsfall — om hvilka
vi få tala nedan — bereda något verkligt gagn.
Skriften förstås, därest den rätt återger uttalet, i allmänhet
lika bra som det talade språket. Och då i detta,
väsentligen på grund af tankesammanhanget, ingen
otydlighet uppstår eller åtminstone behöfver uppstå i
fråga om t. ex. led på kroppen, led i en krigshär,
led = farled, led på en gärdesgård, led = förarglig,
led af lida, led af leda o. d., så behöfver icke häller
någon dylik uppstå i skrift. Erfarenheten visar ock
till fullo, att så är förhållandet. Hvarför skall då
verk och värk stafvas olika, mera än väsen »varelse»
och väsen »buller»; pligt och plikt mera än dikta
(ett skepp) och dikta (ett skaldestycke); och och ock
mera än bock (djuret) och bock (en träställning) och
bock (fel i skrift eller uppförande) och bock
(= bockning) o. s. v.?

I några särskilda fall är emellertid
ordskillnadsgrundsatsens tillämpande både befogadt och behöfligt.
Skriften är nämligen icke alltid lika begriplig som
talet, äfven om den ljudtroget återger detta sednare.
Den saknar nämligen ett talets viktiga hjälpmedel för
vinnande af full begriplighet, saknar hvad vi kalla
»situationen». Dit räkna vi då den talandes
omgifning för tillfället, hans åtbörder (t. ex. pekande),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free