- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / [Samling 1] /
163

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller i en populär-filosofisk framställning använda
uttrycken »själfmedvetande», »sinnlig», »förnuftig»,
personligt väsen», »moralisk person»
för att
beteckna de begrepp, som inom den boströmska
filosofien med dessa facktermer afses; oriktigt därför, att
dessa uttryck nästan med nödvändighet måste af en
icke filosofiskt bildad person missförstås, såsom också
en nästan daglig erfarenhet gifver vid handen.

2. Oriktigt är hvad som icke förstås. Alltså
är det tydligtvis galet att t. ex. i »öresskrifter för
folket» o. d. literatur använda uttryck sådana som
timid i stället för blyg (eller tillbakadragen),
nonchalant för vårdslös o. s. v. De äro oriktiga, icke
af några patriotiska (puristiska) skäl, utan emedan de
här icke begripas. På sin höjd kunna de
missförstås, såsom då hos allmogen aktiv kommit att
betyda aktsam, chikan någonting medskickadt och laxera
försegla med lack (jfr. sid. 42 ofvan).

Ett särskildt fall af icke-förstående föranledes ej
sällan af s. k. homonymer, d. v. s. ord med samma
ljud men olika betydelse (t. ex. lif i motsättning mot
död och lif på en klädning). Ehuru tillvaron af
dylika är i hvarje språk mer eller mindre oundviklig[1],
utgör den dock onekligen en väsentlig brist[2] uti


[1] Enär ju de allra flesta »ord» hafva flera betydelser — d. v. s.
äro olika ord — består, strängt taget, den ojämförligt största
delen af ett språks ordskatt af homonymer. Ett språk, där hvarje
tankeskiftning har sitt särskilda uttryck, är beklagligtvis en utopi.
[2] Däremot är tillvaron af s. k. synonymer, d. v. s. ord
med olika ljud, men (samma eller) ungefär samma betydelse,
en högst betydande fördel för ett språk; ty först och främst är
att märka, att synonymer nästan aldrig äro fullständiga
sådana, utan ange vissa nyanser (t. ex. fädernesland, fosterland,
hemland, fädernejord, fosterjord, hembygd
m. m. d.), och äro
sålunda rent af nödvändiga för det precisa uttryckandet af hvad
man åsyftar: och vidare må besinnas, att om tvänne uttryck
verkligen vore fullständigt synonyma (t. ex. möjligen Kristus
och Jesus i vanligt språkbruk), så är det, förnämligast i estetiskt
afseende, förträffligt att ha tillfälle till variation i uttrycket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free