- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / [Samling 1] /
165

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krigshär; 4. ett led på en gärdesgård, grind; 5.
adjektivet led; 6. imperativen af leda; 7. preteritum af
lida)[1], och gifvet är, att om ett ord vacklar mellan
två former, af hvilka den ena i ljud öfverensstämmer
med ett annat ords — t. ex. fordra, som i
hvardagstal vanligen får heta fodra (jfr fodra kreatur) — så
är den andra att föredraga (således här fordra, änskönt
denna form är i talet den mindre brukliga). Från
denna synpunkt alltså bör man motarbeta, såsom
varande till verklig nackdel för språket, utbredandet af
det i Stockholm (m. fl. orter) gängse uttal, hvarigenom
sed och säd, ref och räf, hven och adj. vän, reta
och räta, veta och väta, meta och mäta, skela och
stjäla o. s. v. i oändlighet, sammanfalla med den
påföljd, att språket sålunda får några nya tjog, eller kanske
hundratal, af homonymer (jfr sid. 101 ofvan).

En grupp af homonymer, som här förtjänar
särskild uppmärksamhet, äro de, som uppkommit
därigenom, att olika delar af ett paradigm antagit samma
form. En dylik förenkling af paradigmet är ingenting
ondt, så länge ej tvetydighet därigenom uppstår — så
t. ex. har däraf, att nominativen, dativen och
ackusativen i nysvenskan erhållit samma form, ingen
nämnvärd olägenhet, snarare vissa fördelar uppstått — men
den innebär en språkförsämring, så snart detta blir
fallet, ty det vill säga, att två (eller än flere)
väsentligen skilda betydelser fått slå sig tillsammans om
samma form, hvilket är en brist. Då t. ex. den
urnordiska singularen borda (ett bord) och pluralen bordu
(flera bord) genom vissa ljudlagars verksamhet båda


[1] Jfr att tyskan (enligt Johannson, a. st. sid. 117 har
sexton olika ord med formen lehne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free