Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
känslostämningarna och skapa hvad man kallar »uttrycksfullheten»
i språket. Också är det en både gammal och allmän
mening, att den vokalrika italienskan, till stor del
just på grund af denna sin egenskap, i skönhet
öfvergår de på konsonanter så rika tyskan, ryskan och
äfven franskan. Och att den a-rika svenskan just
härigenom öfverträffar den på rent a-ljud så fattiga
danskan, torde väl få anses vara lika allmänt erkändt.
Emellertid gäller regeln »lagom är bäst» äfven i fråga
om vokalrikedom, ty t. ex. den värmländska frasen
»å i åa ä e ö» (d. v. s. »och i ån är en ö») är
visserligen klangrik, men ändock mindre tydlig. Detta
beror här på, att glidljud — hvilka nästan alltid
inställa sig vid »hiatus» (d. v. s. då två vokaler
sammanstöta) — här uppträda i sådan mängd, att de
minska precisionen i uppfattningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
