- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / [Samling 1] /
179

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sin bildning enstående hertig till herting efter de
snart sagdt oräkneliga maskulinerna på -ing: höfding,
utländing, inföding, niding
o. s. v.; jämför vidare
titlar sådana som å ena sidan femininet drottning, å
den andra maskulinet konung.

Formen sednare (superlativ sednast eller, ofta
med något olika betydelse, sist), hvilken det nu blifvit
modernt att söka utrota[1], är för en betydelse
motsatt den af förr(e) vida bättre än det nu allmänt
favoriserade senare (senast), som bör reserveras för
betydelsen mera (mest) sen. Sednare är i den
angifna betydelsen bättre, icke blott emedan det då
nästan oundvikligt associerar sig — hvilket är en stor
fördel — med det till betydelse närstående sedan,
som också behöfver en särskild komparativ, skild från
den af sen; utan äfven, och än mer, därför att det
här som alltid är en betydande fördel att ega ett
synonympar (jfr härom ofvan sid. 163 not 2), hvilket i
detta fall får uttrycka den icke oviktiga
betydelsedifferens, för hvilken latinet använder posterior och
serior, engelskan latter (last) och later (latest).

I händelse formen sednare verkligen, såsom
allmänneligen antages, på så sätt uppstått, att senare
genom association med sedan erhållit ett d — det
kunde emellertid tänkas, att sednare vore direkt
bildadt af sedan genom komparation — så står detta


[1] Häri samverka både den literärhistoriska och den
naturhistoriska ståndpunktens anhängare, de sednare med den efter
min mening på ett faktiskt misstag beroende argumentationen,
att d aldrig uttalas. »Huru ofta som hälst brukade i skrift
kunna därför sådana ordformer som — — sednare — — aldrig
vinna erkännande af att vara riktiga» (Richert)!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free