Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gamla böjningen, att man låter både direkt och
indirekt objekt ändas på -e trots fornspråket.
Tvifvelsutan är skälet det rent utvärtes och mer än lofligt
ytliga, att våra substantivparadigm äro så uppställda,
att vi inlära nominativen först och däraf förledas
att anse denna kasus förnämligare än alla andra.
Började våra paradigm med ackusativen — hvilket de
alltför väl kunde göra — så hade man nog aldrig
fallit på att vilja införa kärne i stället för kärna o. d.
— I fråga om stadga, pl. stadgar påpekar Rydberg,
att fortvaron af den gamla pluralen på -ar i detta
ord utgör ett särskildt och kraftigt talande skäl för
att äfven låta den gamla singularen stadge komma till
heders. Detta skulle jag i regelbundenhetens
intresse — således icke såsom R. af språkhistoriska
hänsyn — kunna vara med på, men för så vidt R.
vill alldeles bannlysa formen stadga, så vill jag
påpeka, att detta vore till afgjord skada för vårt språk.
Fasthellre borde man söka att få ordet, så att säga,
klufvet i tu, så att man erhölle ett konkret
maskulinum stadge (pl. stadgar) i betydelsen »lagstadgande»
och ett abstrakt femininum stadga i betydelsen
»stadighet», hvilket vore ett verkligt språkförbättrande.
Samma procedur har till stort gagn för vårt språks
uttrycksfullhet företagits med flera dylika ord: ande
andligt väsen och anda andlig riktning, grädde på
mjölk och gräddan i samhället, timmer-flotte och
örlogs-flotta, mosse ställe där mossa växer, värme
af fysisk art och värma varm sinnesstämning (samt
neutret värme, fysikalisk term); jämför också: dager
(gammal nominativ) och dag (gammal ackusativ),
hälsningen hell (nom.) och adjektivet hel (oblik form),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
