Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hug-full och håg-lös, frid med Gud och fred med
fienden, en tått lin och tåt i ett rep, fynd och
påfund, stod och stöd, sägen och »syn för sagen»,
stinga (stang) med spjut och sticka (stack) med nål
(i stället för ursprungligt stinga, stack i båda
betydelserna), springa (sprang) i tu och spricka (sprack)
sönder, skärt ljus och skirt smör, rätt mening och
rät väg, kona och kvinna, låter och lär (»dicitur»)
m. m. dylikt[1]. Att här och i andra snart sagdt
otaliga dylika fall vilja afskaffa den ena formen såsom
mindre riktig vore ett straffvärdt försök till stöld från
vårt språk, och lyckades man, hade man beröfvat
detta en betydande rikedom, som icke utan möda och
med ett klokt tillgodogörande af språkets tillgångar
under tidernas lopp vunnits. Att t. ex. införa den
gamla nominativen kona i samma betydelse som den
ursprungliga (plural-)genetiven kvinna, hvilken
usurperat dess plats, torde ej ens den radikalaste
reaktionär ifrågasätta; men det vore könsekvensen.
Opraktiskt och därför klandervärdt är att i
grammatisk literatur, afsedd att för personer, som i alla
fall måste lära sig den gängse grammatiska
terminologien eller redan förut känna densamma, införa
nya termer, som icke säga något annat eller bättre
än de gamla[2]. Jag måste därför beteckna det
såsom ett missgrepp, då t. ex. J. Pipon uti sitt i vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
