- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / [Samling 1] /
196

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hälften nyisländska, andra hälften nysvenska; Wisén)
för Orvar-Oddr, Kråka för Kráka, Valsungar (Wisén)
för Volsungar o. s. v. — Ej sällan äro de nya
formerna oriktigt fabricerade äfven från
försvenskningsteoriens egen ståndpunkt (jfr om Jämnhår nyss ofvan).
Guden Njord (isl. Niorðr) har aldrig någonstädes burit
det namn Njärd, som Säve, Wisén, Hildebrand m. fl.
gifvit honom, och namnet skulle efter svenska
»utvecklingslagar» just heta Njord[1] på samma sätt som sv.
hjort, fjord[2], jord, gjord o. s. v. motsv. isl. hiortr,
fiorðr, iorð, giorð. Havamal
har likaså icke i
fornisländskan hetat Håvamål, utan Hávamál (á uttaladt
såsom långt a), och om ordet funnits i fornsvenskan,
skulle det med all sannolikhet där hafva hetat
Høghamal, i nysvenskan Högamål. Himlabron Bifrost
borde i nysvenska och fornsvenska (om det funnes
där), lika väl som i fornisländskan heta just så[3],
icke »Bäfrast»[4]. Brist på konseqvens är
äfvenledes vid dessa namnändringar ögonskenlig. Drottning
Kráka skall nu heta Kråka, emedan samma ord,
brukadt som appellativum i nysvenskan, har denna form;
men namnet Kettil får förblifva oförändradt, trots att
ordet såsom appellativum har den nysvenska formen
kittel. Man (t. ex. Wisén) skrifver Laxdalingar (isl.


[1] Jämför härom M. Lundgren: Språkliga intyg om
hednisk gudatro i Sverige, s. 73.
[2] Om fjärd se Lundgren a. st.
[3] Jfr A. Kock: Tydning af gamla svenska ord, s. 31 noten,
och Rydqvist, Sv. Spr. L. II, 66 f.
[4] Bäfva är tyskt lånord (se Rydqvist, Sv. Spr. L. VI, 66).
Isl. bifa skulle i nysvenskan heta befva (jfr lefva: isl. lifa), isl.
bif däremot heta bif.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free