- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / [Samling 1] /
200

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

måste underkasta sig en folketymologisk ombildning,
d. v. s. delvis nybildas. På grund af denna sin större
harmoni med det öfriga språket förefalla också
nybildningarna skönare.

Bland de nutida författare, som mest och bäst
riktat svenska språket med nybildningar, torde
företrädesvis böra framhållas Viktor Rydberg och August
Strindberg, ehuru deras verksamhet är förlagd till helt
olika fält, enär den förre hufvudsakligen verkar
reformatoriskt på det högtidligare språkets område, den sednare
däremot med förkärlek odlar och förkofrar det
hvardagliga språket. I fråga om Rydbergs nybildningar
förtjänar det emellertid särskildt betonas, att dessa till stor
del äro prisvärda från en helt annan synpunkt än den,
från hvilken förmodligen upphofsmannen själf anser
dem förtjäna beröm. De äro nämligen förträffliga icke
såsom ersättningar för andra, »utländska» ord, utan
just i den mån de icke lyckas ersätta dessa, äro
behöfliga jämte dem och såsom nyanseringar af dem.
Sålunda är Rydbergs »tyckesak» ett bra uttryck, för
så vidt det har eller kan få en mera konkret
betydelse än synonymet mod (fr. mode); »liktyding» är
en lycklig bildning endast i den mån detta ord icke är
eller blir fullkomligt liktydigt med synonym; »kynne»
anger tvifvelsutan[1] en annan betydelsenyans än
skaplynne; »dumlöje» är ett utmärkt ord, emedan det
begrepp, som därmed betecknas, hittills förmodligen
icke ägt något uttryck alls uti vårt språk.

b) Lånord äro, från svenska riksspråkets
synpunkt, lånord, vare sig att de upptagits ur ett


[1] Delvis väl i följd af sin anslutning till okynnig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free