- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / [Samling 1] /
201

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lefvande eller dödt språk, ur ett mer eller mindre
främmande, ur vårt fornspråk eller våra nutida dialekter.
Detta tyckes emellertid förbises af våra purister eller
»språkrensare», som de föredraga att benämnas, d. v. s.
de som söka ur språket utdrifva de ord, som lånats
från »främmande» språk. Härvidlag synes man
emellertid på inga villkor vilja medgifva, att isländskan
är ett främmande språk, hvilket den dock är i högre
grad än t. ex. danskan. Under det att våra gamla
purister på 1600-talet: Stiernhielm, Spegel, Swedberg
o. a. hyllade den efter min mening fullkomligt
riktiga grundsatsen att hellre låna från ett närmare
besläktadt språk än från ett mera olikartadt, så tyckes
nu ett alldeles motsatt åskådningssätt omfattas. Att
låna från vårt systerspråk tyskan skall nu vara vida
klandervärdare än att låna från den oss så fjärran
stående franskan; att upptaga uttryck från danskan
lär vara mycket oriktigt, men att låna från vår
aflägsnare släkting isländskan är icke blott tillåtligt, utan
till och med en högst berömmelig gärning. I denna
sista mening vill jag fullkomligt instämma, men det
är att märka, att detsamma gäller om alla lån,
notabene om de göras, då de behöfvas. Och de behöfvas
dagligen och stundligen. Vi hafva icke för många
lånord i »svenskan — snarare för få — men vi hafva
tidtals lånat allt för ensidigt, antingen nästan
uteslutande ur tyskan eller nästan enbart ur franskan o. s. v.
Från denna synpunkt kan den af våra nutida purister
omhuldade benägenheten att låna från de nordiska
fornspråken icke nog lofordas. Och, väl att märka,
därest inga särskilda omständigheter tala för lån från
annat håll, så är det afgjordt att föredraga upptagande,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free