- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / [Samling 1] /
204

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bliga (titta stint och med stora ögon), »vara i lag
med», »i förstningen», skrabbig (ungefär = skral),
tåka sig (jämka sig undan), hörk (jfr kry), »skräppa
af någon» (jfr berömma, skryta af), »ty sig till»
(sluta sig med förtroende till), happa till, pyre, vångla,
köra lätte (utan lass) m. m.

Ur slangspråket kunna med fördel många uttryck
lånas för det lägre hvardagsspråkets behof. På detta
område torde Strindberg framstå såsom primus inter
pares bland de allesamman mer eller mindre i detta
afseende högtförtjänta, nutida realistiska författarna.
Bland expressiva uttryck, som ymnigt anträffas i
Strindbergs arbeten, må exempelvis anföras: »tjurhålla
någon», »propsa med någon, »prata bara goja», »låta
hutla med sig», dabba sig (jfr förplumpa sig), stofil,
gorma, stilig, stass, jobba, frat
(jfr strunt), »få på
tafsen», hyde (jfr pack), »ge någon en gliring», »en
hel radda», flabb. Men äfven de mest berättigade
sträfvanden kunna drifvas för långt. Att mer än ett
ytterst försvinnande fåtal af Strindbergs landsmän
mäkta helt och fullt genomtränga innebörden af
uttryck sådana som yla och mackel, torde få betviflas.

Lån från främmande språk i inskränkt mening
— hvarpå det torde vara onödigt att anföra några
exempel — är i synnerhet att rekommendera i fråga
om namn på allmänna kulturföremål, i hvilket fall
inhemska bildningar (t. ex. fjärrskrift, regnskärm,
ångvagn
) från flera synpunkter äro i språkligt
afseende underlägsna de utländska lånorden[1] (jfr t. ex.
telegraf, paraply, lokomotiv med de nyssnämda


[1] Jämför härom Tegnér, anf. st., s. 129 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free