- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / Samling 3 /
3

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om våra familjenamn.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Först frampå 1500-talet bli, väl väsentligen efter
utländskt — och inflyttade utlänningars — föredöme
verkliga familjenamn mera allmänt gängse hos adeln,
och i sammanhang med riddarhusets uppkomst 1626
erhöll varje adlig släkt ett lagfästat familjenamn.
Härvid göra sig två olika huvudprinciper gällande vid
namnvalet. Dels uppkallades man efter sitt
sköldemärke, som då skölden blott innehöll ett dylikt, gav
upphov åt namn sådana som Banér, Bielke, Horn,
Leijonhufuud, Sparre, Stenbock, Svinhufvud, Tegel, Uggla,

däremot i det vanligare fallet att den var delad i två
eller flera falt med vart sitt märke, framkallade
sammansatta namn av typen Lilliehöök (dvs. lilja och hök),
Natt och Dag, Rosenhane. Dels åter tog man efter tyskt
föredöme sitt namn från något — verkligt eller oftare
blott fingerat — stamgods eller riddarborg och kom
så att heta von Ehrenheim, Gripenstedt, Gyllenborg, von
Königsmarck, Nordenfelt, von Rosenstein
o. d., namn
som vanligen genom själva sin form och särskilt sina
osvenska ordslut bära tydligt vittne om tyskt lån eller
åtminstone efterbildning.

På 1600-talet kommer turen till prästerna, vilka
vid namnvalet annonserade sin lärda bildning genom
tillgripandet av latinska (mera sällan grekiska) ord
eller åtminstone ändelser. Även här förfares efter två
olika huvudprinciper. I ena fallet lägges hemortens
namn (eller en del därav) — vare sig i svensk eller
latinsk form — till grund för familjens, som antingen
förses med en latinsk ändelse eller ock får ändas på
det från grekiskans ord för ’man’ hämtade -ander,
så att t. e. en från Berg, Berga, Bergvik o. d.
härstammande person kallar sig Bergius eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/3/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free