Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spelat den största rollen vid våra namns bildning. Älst
bland hithörande namn äro de på -mark i detta
ords urgamla betydelse ’utkant, utmark, gränsskog,
skog’. Sådana äro Nordmark (härad och socken),
Östmark jämte Sörmark och Mellmark i samma
socken, Gräsmark vid Grässjön, Töcksmark vid
sjön Töck och Skillingmark (Skiringemark 1564), där
förra leden, som utgår från skir ’klar’, väl är ett
nu ur bruk kommet namn på något av socknens
vattendrag. I senare tid använde man i stället för
-mark det liktydiga -skog, t. ex. Svanskog vid sjön
Svan, Gunnarskog vid Gunnern, Värmskog
(Värmilscoger 1398) vid Värmeln, Östervallskog
(Östevalskog 1540) vid Östen, Mangskog vid Mangen,
Blomskog vid Blomsjön, Treskog (Gunnarskog) vid
Treen, Järnskog (Hierneskog 1540) vid
Järnskogsälven, som troligen ursprungligen hetat Hiärna ’den
hårt frusna’, Brunskog väl av ett sjönamn Brun(n),
Rudskoga (grannsocken till S. Råda), N. och S.
Finnskoga, Nyskoga, Karlskoga, uppkallat efter Karl
IX. I detta sammanhang må ock erinras om Tälle
(Eda, Köla) ’tallskog’; jfr Tällberg i Dalarna.
Berg och dal äro ävenledes rikligt företrädda,
det förra genom t. ex. Gillberga, troligen av det
fornnordiska gil ’klyfta’, Skäggeberg (Sunne) till
mansnamnet Skägge, Åmberg (Sunne; Åuenbärgh
1540) ’ovan berget’, lernberget (1413) eller
Vermelandzberg (1527), nu Färnebo — d. v. s. färneboarnas —
härad kring Färnsjön utanför Filipstad,
Kroppa (äldre Kroppan) ’klumpen, klimpen’ (jfr
kroppkakor); det senare genom t. ex. Fryksdalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
