Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kring Fryken, Holmedal vid Holmedalssjön, som efter
all sannolikhet ursprungligen burit det från andra
håll kända sjönamnet Holmen ’holmsjön’, Silbodal
(Silbyrdhädal 1396) ’dalen vid kanten’ (byrdhe) av
(sjön) Silen, Älvdalen utefter Klarälven, som 1347
nämnes Älf (jfr Elbe, som är samma ord i tysk
form), 1640 Tingvalla- eller Carlstadself och 1663
Storelfven.
Kuperad mark anges ock av sådana namn som
det ytterst vanliga Ås (Åsen, Åsarna) eller Fagerås
och det med en gammal genitiv av sjö sammansatta
Sjögerås (By; jfr Sjögränd s. 47); det
ävenledes ytterst vanliga Backa (Backen, Backarna)
eller Älvsbacka (Elofsbacka 1614), Mölnbacka av
mölna ’kvarn’, Mårbacka (Ö. Ämtervik) av
växtnamnet måra eller av en gammal maskulin
motsvarighet till märr (jfr Mårön i Ölme); vidare av ett
sådant namn som Gåsborn (Gåsebohren 1634) ’höjden
vid Gåstjärn’ av bor, ett gammalt ord med
betydelsen ’höjd’ och som ingår även i Sundborn
m. fl. svenska ortnamn.
Slättmark däremot anges av sådant som
Grinnemo (Gräsmark), troligen innehållande ett mot det
lågtyska grind ’grus’ svarande ord, och Sunnemo
(Sundmo 1779), tidigare med namnet Tutemo ’mon
vid sundet eller »tuten» (d. v. s. pipen)’ mellan
Lidsjön och Grässjön; vidare av t. ex. Björne
(Gillberga; Biörnhede 1488) ’björnheden’ och Ränkesed
(Älgå; Rinkishede 1419) ’heden vid (sjön) Ränken’.
De värmländska sockennamn, som ej redan i
det föregående nämnts, äro Ny (Jösse; Nyia kirkia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
