Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nordens älsta folk- och ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kimbrerna bodde i ett skogigt land uppges
nämligen av Plutarkhos. Från ortnamnet härstammar i
sin tur folknamnet.
Thule.
Namnet, som ytterst förskriver sig från Pytheas,
anträffas tidigast hos Polybios och Strabon i
formen Thoule, därnäst hos Mela, skrivet Thyle, hos
Plinius åter och hans samtida Seneca Thule. Det
så benämnda landet upptäcktes som bekant av
Pytheas och beskrives i de klassiska källorna så,
att det — såsom Ahlenius övertygande uppvisat
— bör ha legat på Norges kust vid ungefär 65
breddgraden, alltså något norr om gränsen mellan
Trondhjems och Nordlands amt, där vid
Bindalsfjorden det gamla Hálogaland begynner liksom ock
samtidigt de för Nordland karakteristiska
fjällpartierna, som här nå upp till en höjd av 1,063 m.
Själva namnet är hittills oförklarat. Det bör
av de ovannämnda källornas skrivning att döma på
Pytheas tid ha hetat Þŭlā, en form vars ŭ i grekisk
skrift återgivits än med ov, än och väl
ursprungligen med v, varav förklaras att Mela skriver y,
ett ljudvärde som på hans tid för längesedan
antagits av det grekiska v. Detta Þŭlā förutsätter ett
före den germanska ljudskridningen befintligt tŭlā,
som jag vill återfinna i det fornindiska tulā ’våg,
vågarm, vågskål’, hörande till tulayati ’upplyfter’
och således ursprungligen ett verbalabstraktum med
betydelsen ’lyftning, upphöjning’ (jfr bildningar som
bhidā ’klyvning’ o. d.). Nära besläktade ord äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/naspristud/4/0070.html
