Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nordens älsta folk- och ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bördighet’, en betydelse, som torde befinnas passa
för Skåne bättre än de förut föreslagna tolkningarna
’Skades ö, sillön, herdeön’ och nu nyligen ’skorpön’
eller ’skivön’.
Goter, gutar.
Det folk som av Plinius kallas gutones, av
Tacitus gotones, bodde enligt dessa författares
framställning — som ock av arkeologiska fynd
bekräftas — på deras tid vid Weichselmynningen. Dit
hade de emellertid, enligt egen, av Jordanes
meddelad, uppgift utvandrat från »ön Scandza», något
som enligt arkeologiska vittnesbörd måste ha ägt
rum allra senast ett halvt århundrade f. Kr. Till
en, troligen mindre, del kommo de väl icke från
fastlandet, utan såsom namnet torde ange från
Gottland, vars innevånare ännu i dag bära det mot
Plinius namnform direkt svarande namnet gutar, vilket
väl ock avses med det av Ptolemaios såsom namn
på en i södra Skandia boende folkstam anförda goutai.
Själva kallade goterna sig gutþjuda, d. v. s. ’folket
från Gut’, vilket sistnämnda ord, detsamma som det
tyska guss ’utgjutning’, jag är benägen att med
Lindroth anse vara det ursprungliga namnet på den
nuvarande Guteån, som rinner genom Gottlands älsta
huvudbygd. Denna har då efter samma älv fått namnet
Gutland, som sedan utsträckts till att beteckna hela ön.
Weichselgoternas huvudmassa drog omkring
150—200 e. Kr. ned till Svarta havet och kallas
sedan mitten av 200-talet vanligen goter, lat. got(h)i.
De i det gamla hemmet vid Östersjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/naspristud/4/0078.html
