Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nordens älsta folk- och ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvarstannande kallas sedan, såsom v. Friesen uppvisat, i fsv.
(på Rökstenen) hraiþgotar, isl.-fno. (h)reiðgotar,
d. v. s. ’hemma-goter’, egentligen ’goter i redet,
nästet, boet’. Härav förklaras ock, varför Snorre
i Ynglingasagan kan identifiera Reiðgotaland och
Gotland, som ju tillhör goternas urälsta hem.
Burgunder.
Såsom »en del av vandilerna» nämnas hos
Plinius burgondiones. Hos Ptolemaios heta de
bourgountes och förläggas till trakten mellan Oder och
Weichsel. Säkerligen ha de till stor del utgått
från Bornholm, vars innevånare nämnas tidigast i
angelsaxaren Wulfstans reseberättelse på 800-talet
och då med namnet burgendas, samma form som i
Widsith användes om burgunderna. I forntiden
kallades ön här i Norden Borgundar holmr, d. v. s.
holmen Borgund, ett ord som ännu i dag träffas
såsom ortnamn — stundom som i önamnet
sammandraget till Born — på flera ställen i
Skandinavien och ursprungligen betytt ’höjd, brant kulle,
terrass’. För folknamnets sammanhang med
Bornholm tala även gravfynd av bornholmsk typ, gjorda
mellan Oder och Weichsel. Utvandringen synes ha
börjat c. 200 f. Kr. och ledde så småningom till en
så gott som fullständig avfolkning av Bornholm på
300-talet e. Kr. Av denna tidiga skilsmässa från
stamförvanterna förklaras, varför burgundernas språk
hunnit bli så förtyskat som det är redan vid sitt
första framträdande på 300-talet, helst som
burgunderna redan c. 150 brutit upp från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/naspristud/4/0079.html
