Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nordens älsta folk- och ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förefanns redan på Tacitus tid, och att kvinnans
emancipation då var allra längst framskriden i
Finland.
Finnar och skridfinnar (lappar).
Öster om Östersjön bodde enligt Tacitus fenni,
varmed sannolikt måste avses finnarna, ehuruväl
hans skildring av folket snarare synes passa på
lapparna. Finnas i Widsith äro väl ock finnar. Med
Ptolemaios Phinnoi, som förläggas norrut i Skandia,
måste däremot menas lapparna, som ju i Beowulf
och ännu i dag i Norge bära finn-namnet. Annars
kallas dessa hos Prokopios skrithiphinoi, hos
Jordanes screrefennæ, i Widsith scridefinnas och hos
Adam av Bremen scritefini, d. v. s. skrid- eller
glidfinnar (jfr skridsko), så benämnda på grund av
deras färdande på skidor.
Folknamnet finnar torde vara en bildning till
ortnamnet Finland, som icke kan vara byggt på
folknamnet, emedan det i så fall borde i
fornspråket heta icke Finland, utan Finnaland, såsom
Lappmarken också verkligen benämnes i Beowulf; utan
landets namn (ursprungligen avseende blott
»Egentliga Finland», landskapet längst i sydväst) torde
såsom Lindroth och Wiklund antaga, innehålla ett
gammalt terrängnamn, som förmodligen också
föreligger i tyskans bergnamn Finne och skogsnamn
Vin m. m. samt i det keltiska penn ’topp’, dit
Penninska alperna i Schweiz och Penninska kedjan i
England höra. I så fall har emellertid säkerligen
folknamnet finne tidigt sammanblandats med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/naspristud/4/0082.html
