Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nordens älsta folk- och ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föregående behandlade namnen ester och liver. Det
utgår från ortnamnet Jutland, som jag för
längesedan tolkat som ’vattenlandet’ och sammanställt med
de svenska sjönamnen Juten, Jutern och Juttern (jfr
ock det besläktade litauiska flodnamnet Audra,
varav den tyska formen Oder). Jutland är alltså en
fullkomlig parallell till det nederländska Zeeland.
Daner.
Tidigast nämnas hos Jordanes dani och strax
därefter hos Prokopios danoi. I Beowulf heta de
dene och i fsv. danir eller dænir. Namnet utgår
från ortnamnet Dania, tidigast anträffat hos den s. k.
Ravenna-geografen i slutet av 600-talet. Senare
sammansättes detta med mark ’gränsskog’ och får
så formen Danimarca, hos Alfred den store
Denemearc, i iriska källor från 900-talet Danmargg, på
Jællinge-stenarna från 900-talet Tanmaurk, d. v. s.
Danmǫrk. Namnet Danmark, som för övrigt råkas
på en mängd håll både i Sverge och Norge och
därför omöjligen kan överallt vara lån från danska
rikets namn, kan ej vara bildat av folknamnet
daner, emedan dess älsta form i så fall måste heta
ej Dani- utan Dana-mark. Dan- av Dani- måste
i stället, såsom jag för längesedan påpekat, vara
en terrängbeteckning. Man kan då tänka antingen
på en av mig föreslagen nordisk motsvarighet till
fsax. denni (ty. tenne), äldre danea ’fast mark,
öppen plats o. d.’, i vilket fall vi ha
betydelseparalleller i sv. Vallskog, Flathult, no. Flatmark m. m.,
eller kanske snarare med Much, v. Friesen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/naspristud/4/0092.html
