Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra ortnamns vittnesbörd om jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(ensamt i Uppland över 40, t. ex. Håtuna), sällan -ton,
t. ex. Grimeton i Halland. Av -tuna-namnen visa
sig många härstamma från hednatiden, i det de
liksom de ovan nämnda namnen på -åker
innehålla gudanamn, t. ex. Fröstuna, Närtuna,
Torstuna, Ulltuna, d. v. s. Frös, Njords, Tors och Ulls
hage.
Namn som visserligen förutsätta, men icke
direkt hänvisa på jordbruk, måste jag av
utrymmesskäl här förbigå och vill blott erinra om tre av
de viktigaste grupperna: By, Bya, Bye, Byn,
Bynom, Byom, Bö, Böen, Bön — de tre sistnänmnda
formerna blott i Bohuslän, Dalsland och sydvästra
Värmland i likhet med Norge, där Bø(en) är vida
vanligare än By — 126 fall, vartill komma några
tusen namn på -by, mest i Uppland (över 650),
Södermanland och Östergötland; det till norra och
östra Sverige hörande Tomt, Tomta, Tomte,
Tomten, Tomterna, Tömta, Tömte, 126 fall, och det
därmed ursprungligen identiska till södra och västra
Sverge hörande Tofta, Toften, Tofter, Tofterna,
Tyft, Tyfta, Tyfter, Töfta, Töfte, 50 fall, jämte de
på samma sätt fördelade typerna Stigtomta
(Södermanland) och Örtofta (Skåne); äntligen de otaliga,
över hela riket, men framför allt på slätterna i
Östergötland, Mälarprovinserna (i Uppland omkring
500, Västmanland över 200) och Norrland spridda
namn, som äro sammansatta med det aldrig som
enkelt namn förekommande -stad eller — i
synnerhet i Mälarprovinserna — -sta uti den gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
