Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapernas bildningsvärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildning och allmänbildning. Därmed förstår jag den
allsidiga uppodling av själens och kroppens alla
förmögenheter och den därav följande fysiska och
psykiska rörelseförmåga (färdighet att allt efter
olika förefallande behov omplacera sina kroppsliga
och andliga tillgångar), som gör, att dess ägare
kan — för att uttrycka sig paradoxalt — skicka
sig som en konung bland konungar och som en
bonde bland bönder, eller, för att taga konkreta
exempel, ena dagen vara ciceron åt en främmande
furste, andra dagen, därest så behöves, sela sin
häst och laga sin avbrutna fimmerstång. För
förvärvande av en dylik bildning utgör vetenskaplig
sysselsättning på sätt och vis ett hinder. Ty
under det att den förra kräver mångsidighet och
rörlighet, fordras av vetenskapsmannen liksom av
varje annan, som vill förvärva yrkesskicklighet, en
i viss mån ensidig utbildning och ett envist
fasthållande vid en enda livsuppgift. »In der
beschränkung zeigt sich erst der meister», säger ju
med rätta Goethe. Också är det redan nu mycket
få och blir väl med tiden allt färre, som lyckas
lösa det vanskliga problemet att vara på en gång
framstående vetenskapsmän och allmänbildade
personer. Ty »min nåd och din nåd rymmas icke
vid samma bord», åtminstone icke ofta. För
vetenskapsmannen betyder detaljer om icke allt, så
dock oändligt mycket; för den bildningssökande
har den blott den övergående betydelsen av ett
övningsexempel, bokföres aldrig för sin egen skull
och efterlämnar såsom behållning blott en ökad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
