Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
speciellt Amerika. Som opponenter mot denna Spaniens
monopolställning uppträdde Holland, England och
Frankrike, och med spanska armadans undergång
1588 var det första monopolet brutet och Spaniens
världsmakt stadd på nedgående.
Nästa period sträckte sig från 1588 till 1660 och
betecknades av Hollands, Englands och Frankrikes
koloniala rivalitet, med upprättandet av fasta
punkter för det europeiska väldet på andra sidan
världshaven. Från 1660 till 1713 utspann sig en
allt hetare tävlan mellan England och Frankrike,
som slutligen år 1763 nådde sitt avgörande med
att England besegrat alla sina konkurrenter och
stod som främsta kolonialmakten i Europa.
Men under tiden hade de på europeiska politiska
idéer baserade kolonierna i Nordamerika vuxit upp
till makt och välmåga, och nu inträffade, att den
genom kolonialkampen spridda europeiska
civilisationen bildade fristående enheter på andra sidan, och
därmed skedde den världshalvans
självständighetstillblivelse, och detta ägde rum under den s. k.
revolutionsperioden 1763—1825. Vid denna periods
slut hade de forna europeiska kolonialimperierna
Spanien, Portugal, Holland, England och Frankrike
praktiskt taget ingenting kvar av vad de sedan 1493
lagt vantarna på. Västra halvklotet var nu däremot
så att säga europeiserat, i Nordamerika hade
kolonialexpansionen skapat fram Förenta staterna, vilka
i och med proklamerandet av Monroe-doktrinen
förklarat sig som skyddsvakt mot Europa även för
Sydamerikas räkning.
Och nu vände sig hela denna europeiska
expansionsprocess åt öster och söder. Perioden
1825—1878 ser England bygga upp ett nytt
världsvälde i dessa riktningar, och efter 1878 upptill
1900 tävla alla europeiska stormakter om en enda
sak: det politiska världsmonopolet med tendens åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
