Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ekonomiska arbetets ledande och stödjande krafter
jorden runt framstodo, med undanskymmande av
det onda krigets representanter, som de, vilka måste
leda världen till nya, bättre, tryggare öden.
På detta sätt hade mänskligheten äntligen efter
400 års imperialistiska strider fått en klar
fredsuppfattning. Freden var världsarbetet,
världsutvecklingen, och därmed var också hela det gamla
fredsproblemet inne på nya vägar. Nu gällde det
inte längre det negativa försöket att hindra krig,
nu gällde det inte längre att bygga allianser som
lervallar mot dess tidvatten, inte att räkna ut
kraftbalanser. Nu gällde det ett positivt arbete att
organisera världsarbetet, världsutvecklingen, och för
alltid föll därmed den gamla lögnaktiga satsen:
Si vis pacem, para bellum, i grus och spillror.
Freden kom, säger Brailsford, att betyda skapandet
av ett världsomfattande samhälle, där en känsla
av allmän solidaritet kunde växa upp. Nationerna
måste ingå i detta samhälle som arbetande grupper,
emedan de insågo sin samhörighet och önskade att
utbyta ekonomiska och intellektuella tjänster till
varandras och mänsklighetens bästa.
Hur nära världen varit denna världsekonomins
fredsidé redan kring 1914 visade händelserna
omedelbart efter krigsutbrottet. Knappt dånade
kanonerna världen runt, förrän i England
premiärministern, Mr. Asquith, i ett stort tal i Dublin den
25 september 1914 yttrade till världen dessa ord:
»Internationell rätt har till mål att genom en,
låt vara långsam och gradvis, process i stället för
makt, för sammanstötning mellan rivaliserande
grupper, i stället för allianser och balanspolitik sätta
delägarskap i en verklig europeisk enhet, baserad
på erkännandet av lika rätt och uppehållen av en
gemensam vilja.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
