- Project Runeberg -  Nathan Söderblom /
46

(1931) [MARC] Author: Tor Andræ
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från Trönö till Hudiksvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

I uppsatsen »Hemma i Hälsingland» i Turistföreningens
årsskrift 1923 har Söderblom givit en betagande skildring
av barnaårens lyckliga tid i komministergården på Trönö
backe. Oförglömlig är scenen ined raden av småttingar
uppställda för att läsa aftonbön. Den äldstes livliga
fantasi skapar en grafiskt åskådlig bild av det utförliga
böneprogrammet, som bildar en stigande sicksacklinje upp
mot höjden:

»På kvällen stodo jag och min kamrat, förtrogna och
vän i många år och väder, min ett år yngre syster,
framför pappa och läste våra aftonböner. De mindre
syskonen flyttades efter hand från mammas knä till vår sida,
när de kunde deltaga. Det började till höger nedtill med
»Jag tackar dig, Gud, min käre himmelske fader», som
var svår och lästes av mig. Därefter gick det uppåt till
»Fader vår», läst av min syster. Sedan svängde det åt
vänster ett stycke, därefter åter uppåt och med ett tvärt
knä till höger med diverse små böner efter råd och
lägenhet, som slutade med Herrens välsignelse. Från dess
plats bra högt uppe till höger fortsatte bönelinjen i min
föreställning ytterligare uppåt till versen:

’Det går en ängel kring vårt hus,
Han haver tre förgyllda ljus’ o. s. v.

Jag såg ängelns försiktiga gång för att ljuset icke skulle
fladdra och slockna, och jag vet inte varför den versen
hade en särskild andakt och glans med sig.»

Även läsaren håller andan och tycker sig höra stegen
av osynliga väktare kring de bedjande små i denna
rörande prästgårdsidyll.

Barndomsminnena rymma naturligtvis också lek och
glädje: den vilda kälkbacksåkningen nedför backen vid
kyrkan och den långa vandringen uppför, besvärlig för
små trötta ben, i synnerhet om man kom långt bortifrån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nathan/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free