Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Studentåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
tionstidevarvet. Nu återstår för vår tids teologiska
tänkande alltså blott frågan om de yttersta tingen.» Denna
ville professorn göra till föremål för sin undersökning.
De satser han sålunda fastslagit stämde illa med vad
som rörde sig i den tjugoårige studentens sinne. För
honom lågo icke de stora lärofrågorna så klara och
avslutade. Tvärtom. Han hade gjort bekantskap med nya
tankar och nya forskningsresultat, som gjort den kristna
dogmatikens system till en rad oroande frågetecken.
Professorns skarpsinniga bibelbevis imponerade icke på
honom. Detta sätt att bruka skriften som en renlärighetens
lagtext sårade hans historiska sinne. Som en säräkild
godbit erinrade han sig en längre undersökning av
frågan, huruvida en lära, som vore belagd blott på ett ställe
i bibeln, därigenom vore fastslagen som dogmatisk
sanning. Det gällde närmast ordet i Uppenbarelseboken
20: 3, att satan skulle vara bunden i tusen år. Slutsatsen
blev, att det enda stället såsom ej tillräckligt klart icke
kunde tjäna som normerande bevis.
Några droppar judeblod inom mödernesläkten hade
givit den förnäma orientaliska linjen åt Waldemar Rudins
apostlaprofil. Carl Henrik Bergman, en mystiker som likt
Shankara och Ekkehart förenade innerligheten med ett
djupt klarhetsbehov och en andlig insikt och myndighet,
som tyvärr blivit fullt uppskattad blott inom en exklusiv
krets av trogna adepter, hade fört honom in i den kristna
mystikens tankevärld. Hos Bergman var den mystiska
läggningen förbunden med förståndsskärpa och kritiskt
omdöme. Rudin var svärmisk och naiv. Han hade en
viss dragning åt den populära skumraskmystiken, och för
den gamla hederliga övertro, som den tiden ännu
mångenstädes florerade bland enkla troende, gällde han som
ett slags expert på spökerier och andeuppenbarelser. Den
godtrogenhet han därvid ofta visade skadade i någon
mån hans anseende bland skeptiska världsmänniskor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
