- Project Runeberg -  Nathan Söderblom /
111

(1931) [MARC] Author: Tor Andræ
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Studentåren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

Han talar i ett senare brev Vs 1897 om Jesu makt. Han
har erfarit vad denna makt förmår, även över dem, som
skenbart stå långt ifrån — det gäller i detta fall teaterns
människor. »De behöva honom — och när de ej gå till
honom, går han till dem. Att han är allena! Att ingen
kan ersätta honom! Ingen av de millioner, som myllrat
på vår jord! När jag stirrar på möjligheten och livets
vanliga villkor, bli ögonen skumma. Jag måste gå till
evangeliet. Då faller täckelset. Jag kan icke förstå, att
gudomens fullhet kunde bo i en människa, men jag ser
det och tillbeder.»

Så var hans fromhet långt djupare förankrad i det
centralt kristliga, än vad man då förstod eller ville
erkänna. Under de år, då hans personlighet och gärning
först började väcka uppseende, beskylldes han från vissa
håll för ytlighet, kurtis för tidsandan, medlöperi, som
innebar svek mot det verkligt kristliga. I undantagsfall
förekom väl även att han värderades just därför, att han
syntes så fri från gudlighet i vanlig mening. Man tyckte
att han ägde det minimum av religion, som i nödfall även
världsmänniskor kunna fördraga.

Varför blev han så länge missförstådd?

Kätteriet i bibelfrågan var den första och djupaste
anledningen. Kunde den vara kristlig, som slog undan
den kristna trons stöd och fäste! Det var ingen illvilja,
det var en naturlig omöjlighet att förstå. Den finnes på
sina håll ännu i dag, och i vissa kretsar, där man
numera av fullaste hjärta hyllar ärkebiskop Söderbloms
minne och böjer sig i vördnad inför hans livsgärnings
oförtydbara vittnesmål, gör man det under tysta försök att
glömma att han en gång varit bibelkritiker och
»ratio-nalist», eller möjligen i välmenande tro, att han
småningom kom på bättre tankar. Bådadera är blodig
oförrätt mot hans minne och mot den sanning, åt vilken han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nathan/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free