Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Studentåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
Jenssen. Söderbloms förmåga att fördraga allt slags
andlig kost, att upptäcka värdefulla och sympatiska drag
och visa älskvärd förståelse, där den vanlige teologen reste
taggarna till angrepp eller försvar, var för många
obegriplig och anstötlig. I hans yngre år förstod man icke,
hur stor del hans rent mänskliga godhet och välvilja hade
i denna attityd.
Emellertid bör det icke förbigås, att även domprosten
Pehr Eklund i Lund kort och gott karakteriseras som
renässansman. Han tillfogar: »Jag tycker om
lundensare. Där blåser en frisk vind.»
Den religiösa och den vetenskapliga sanningsfrågan
hade, som vi sett, flätats samman i Söderbloms
genombrottskris. Den religiösa och den vetenskapliga
lösningen kommo också för honom att höra oupplösligt
tillsammans. Guds uppenbarelse i Jesu Kristi mänsklighet,
bibeln som det levande trosvittnesbördet om Kristus, det
var för de unga vännerna trons huvudstycken och
vetenskapliga grundsanningar. Den nya teologien hade hjälpt
dem åter till trosfrimodighet och förtröstan. De kunde
åter med gott samvete bekänna sig som kristna.
Den nyaste generationen har snarast, icke genom utan
ofta trots en härskande vetenskaplig riktning, bortom
vetenskapens värld upptäckt trons som ett rike av egen
ordning. De sista decennierna ha betytt en vändning
mot religiös irrationalism. Söderblom och hans vänner
hade genom vetenskapen vunnit igen sin evangeliska
kristna tro. Därför hörde för honom livet igenom
religion och vetenskap så nära tillsammans.
Ståndpunkten hade vunnits och tillägnats genom egen
upplevelse. Det gav den hos Söderblom både dess starka
personliga färg och dess patos. I verkligheten hade den
ju sin förutsättning i den ritschlska teologiens nya ställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
