Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Studentåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
ning till frågan om uppenbarelse och historia. Gud
uppenbarar sig i historien, icke i övernaturliga ingripanden
och orakel utanför historien. Den forskning, som ärligt
bemödar sig att fastställa sammanhang och mening i
historien och fastslå den verkliga historiska karaktären
hos dess handlande personligheter, kan därför icke
komma i strid med trons intressen. Den blir fastmera ett
stöd för tron.
I vårt land har nog denna tankegång tidigast och mest
energiskt förfäktats av Sam Fries. Det var visserligen,
som vi sett, icke han, som visade Söderblom vägen ut ur
svårigheterna. Men han har givit stadga och stöd åt hans
nya övertygelse. Under studieåren, då det ju i första
rummet är fråga om vetenskaplig orientering och
teoretiskt ståndpunktstagande, gör kanske Sam Fries intryck
att vara den andligen starkare av de två. Här var han
på sitt eget område. Söderbloms geni hade ännu icke
riktigt fått luft under vingarna och behövde andra
förhållanden för att fullt kunna utveckla sina möjligheter. Jag
har hört av samtida, att allmänna uppfattningen ansåg
Fries för en större vetenskaplig begåvning än Söderblom,
och denna uppfattning har Söderblom tydligen själv
delat. Det vetenskapliga och religiösa program, som de
båda unga reformatorerna ärnade fullfölja, har nog först
fått fasta konturer hos Sam Fries.
Är 1892 utgav Fries sitt första arbete, ett litet häfte på
nittiosex sidor, vännerna kalla det vördnadsfullt för en
bok, utan alla förminskande epitet. Den hade titeln
»Kristendomens uppkomst» och utgjorde en
vederläggning av Anton Nyströms uttalanden om kristendomen.
Fries beklagar sig över den skeva uppfattning om
vetenskapen, som råder bland hans »kristna trossyskon». Man
fruktar den vetenskapliga kritiken som en fiende. Men
»om nu kritiken ådagalägger, att Jesus är den vi tro ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
