Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Studentåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
tåren. Hans vetenskapliga intresse visade en utpräglad
smak för det aktuella. Det är sannolikt, att hans
exempel och inflytande förstärkte en dragning åt samma håll,
som man kan iakttaga hos både Söderblom och Fries.
Det vetenskapliga intresset och allmän kulturell
vidsynthet gjorde det helt naturligt till en hjärteangelägen
het för Fehr att särskilt söka vinna sin bildade samtid
för kristendomen. Han ansåg, att om icke den bildade
medelklassen i vårt land kunde bibringas en annan
uppfattning i religiösa frågor, vore statskyrkans fall
beseglat, och likt Schleiermacher ville han därför i sin plädoyer
för kristendomen särskilt vända sig till »de bildade bland
dess föraktare». I denna strävan efter en ny syntes
mellan kyrkan och den allmänna bildningen kände sig Fries
och Söderblom som hans andliga arvtagare. Jag
glömmer aldrig, hur jag som gymnasist hörde Fries på ett
prästmöte — där ventilerades en avhandling om »Den
kristna kärleksverksamheten» — med sin vanliga kärva
rättframhet förklara: Kyrkan är den sida av statens
verksamhet, varigenom den sörjer för medborgarnas religiösa
behov. Kärleksverksamhet, som innebär materiell hjälp,
bör kyrkan icke bedriva. Sådant skall staten själv sörja
för. Men söker man efter en form av kärleksverksamhet,
som anstår kyrkan just nu, så är det uppgiften att söka
vinna de bildade i vårt land, som kyrkan genom sin
dogmatiska bundenhet håller på att avkristna.
Harmens skyar drogo över östgötaprostarnas runda
anleten vid dessa djärva ord. Det var tonfall och tankar som
erinra om Fehr. Fries tog själv denna apologetiska
uppgift om hand i sina bekanta ottesångspredikningar i
Storkyrkan, ur vilka hans arbete om Jesu liv växte fram. Om
Söderblom kan sägas, att hela hans teologiska och
kyrkliga gärning betyddde ett kristendomsförsvar riktat till
Sveriges bildade. Men han hade den enastående gåvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
