Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Studentåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
bareisen och historien. Ännu i två viktiga avseenden
har han haft betydelse för Söderbloms utveckling.
Han gav honom en teologi, som gör Kristus till trons
medelpunkt, utan att göra bruk av det gamla dogmat,
vilket ryckte honom ut ur historiens sammanhang och
människolivets verkliga villkor. Kristus som sann
människa är Gud uppenbarad för oss. Hur skulle Gud kunna
göra sig känd, om icke i ett personligt liv!
För det andra har Ritschl visat Söderblom till Luther.
Hans teologi ville ju vara en återgång från pietismens
och den förmenta rättrogenhetens förvillelser till äkta,
sann lutherdom. 1 augusti 1893 höll Söderblom vid
universitetets sommarkurser en serie föreläsningar över
Luther, vilka utkommo samma år under titeln »Den
lutherska reformationens grundtankar». Hos den unge
Luther har Söderblom upptäckt den nya tro han själv
förfäktade. Han finner, att Luther alls icke varit bunden
vid bibelns bokstav. Han vill ju icke tillerkänna
Uppenbarelseboken apostolisk auktoritet, och om Jakobs brev
yttrar han sig vanvördigt: »Illa sluter Jakob, Jakob är
galen.» I Luthers härliga utläggning av de tre artiklarna
finns intet spår av den grekiska treenighetsläran. Dogmen
om de båda naturerna lämnar han åt sofisterna.
Religionen handlar för honom om »det personliga inflytande,
som den historiske Kristus utövar på människorna».
Religionen är tro på Kristus. Våra ömkliga förtjänster äro
helt utelyckta, även den förtjänst, som skulle bestå i blind
tro på alla kyrkans dogmer och läror. »När det ännu i
dag betraktas som en Gudi behaglig gärning att lydigt
underkasta sig en traditionell kyrkodogm med trampande
under fötterna av förnuftets rätt, så är det stridande mot
den lutherska reformationens grundtankar, även om
Luther varit inkonsekvent häri.» Luther har ej haft
samma historiska insikt som vi. Därför har han icke uttryck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
